Live with nature
Vad är det egentligen som säger att det är vi, den "civiliserade" människan, är den rätta? Att vi är de man bör dra riktlinjerna efter? Att det rätta är att vilja socialisera sig, arbeta, bo i städer med fordon, betong, elektricitet, plast och skitprat.
Vi föddes nakna men lever med kläder. Vi föddes nyfikna och ville utforska men lever med media som största stimulihjälpande verktyg. Vi föddes med vilja av naturen men lever nu på den.
Jag kan inte påstå att jag lever utanför det konsumtionssamhälle vi faktiskt lever i, långt ifrån! Men jag tycker vi borde vakna upp, försöka se den värld och natur vi lever PÅ och inte i. Se bortom våra stora lägenheter med väl ombonade kvadratmetrar, för övrigt tomma.
Uppskatta livet och förlikas med tanken att det aldrig kommer stå i vår makt att i så pass stor utsträckning påverka naturens tillgångar och överlevnad som vi behöver för att på sikt överleva.
Vi föddes nakna men lever med kläder. Vi föddes nyfikna och ville utforska men lever med media som största stimulihjälpande verktyg. Vi föddes med vilja av naturen men lever nu på den.
Jag kan inte påstå att jag lever utanför det konsumtionssamhälle vi faktiskt lever i, långt ifrån! Men jag tycker vi borde vakna upp, försöka se den värld och natur vi lever PÅ och inte i. Se bortom våra stora lägenheter med väl ombonade kvadratmetrar, för övrigt tomma.
Uppskatta livet och förlikas med tanken att det aldrig kommer stå i vår makt att i så pass stor utsträckning påverka naturens tillgångar och överlevnad som vi behöver för att på sikt överleva.
Att göra rätt för sig eller dra nytta av det som kanske är fel?
Står inför ett rätt stort dilemma. Kan inte säga något vad det handlar om tyvärr men har en sådan sjuk klump i magen. Antar att det är detta som kallas samvete och vetskapen om att man kanske göra fel. Ska jag vara ärlig och bli av med min samvetsklump eller ska jag dra nytta av detta och troligtvis få leva med min klump i magen tills jag glömt det?
-
Har ni någonsin hört om ett vapen som har gjort något bra?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12906935.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12906935.ab
IT WILL ALL HIT US RIGHT BACK
Jag ska försöka prioritera andra saker i mitt liv. Försöka uppskatta det jag har, uppskatta det jag haft och det jag kommer få.
Ta hand om min kropp, min själ, mitt välmående, min hälsa. Ta hand om min familj, vänner, materiella saker, natur, hem, relationer och kunskap.
Se livet, naturen. Se det runt kring oss som lever, uppskatta dess skönhet. Försöka se solen, se den som faktiskt är avgörande för vår existens. Uppskatta den.
Vad är egentligen mitt och ditt och vad är vårt. Är något ditt bara för att du i utbyte gett pengar? Vad ger dig rätten att äga något? Ett djur i koppel, fängslat. Vad ger dig rätten att äga det? Att bestämma vad det ska göra, vart det ska gå.
Man får ett uppvaknande, en annan syn på det hela. Att vara glad för det man har - ett jobb, en familj, ett hus, en säng, mat. Varför har vi lärt oss att aldrig uppskatta det vi har, att alltid kunna köpa nytt om något går sönder, att träffa någon ny om en person försvinner, att aldrig vara nöjd.
Vi borde lära oss att uppskatta saker, livet, miljön, naturen, omgivningen, människor, kunskap, familjen och kompisarna mer. Sluta dela in oss i vi och dem. Sluta förstöra vår natur, vår framtid. Sluta hata, sluta avsky. Sluta missbruka, sluta blunda.
Vi borde vakna, försöka se klart. Se vår familj, våra vänner. Uppskatta dem. Se vår framtid, vad vi för vidare till den. Vad vi förmedlar till våra barn, till omvärlden. Vad vi köper, vad vi äter.
"These are times of fast foods but slow digestion"
Stanna upp och tänk, vad är det egentligen vi håller på med?
Ta hand om min kropp, min själ, mitt välmående, min hälsa. Ta hand om min familj, vänner, materiella saker, natur, hem, relationer och kunskap.
Se livet, naturen. Se det runt kring oss som lever, uppskatta dess skönhet. Försöka se solen, se den som faktiskt är avgörande för vår existens. Uppskatta den.
Vad är egentligen mitt och ditt och vad är vårt. Är något ditt bara för att du i utbyte gett pengar? Vad ger dig rätten att äga något? Ett djur i koppel, fängslat. Vad ger dig rätten att äga det? Att bestämma vad det ska göra, vart det ska gå.
Man får ett uppvaknande, en annan syn på det hela. Att vara glad för det man har - ett jobb, en familj, ett hus, en säng, mat. Varför har vi lärt oss att aldrig uppskatta det vi har, att alltid kunna köpa nytt om något går sönder, att träffa någon ny om en person försvinner, att aldrig vara nöjd.
Vi borde lära oss att uppskatta saker, livet, miljön, naturen, omgivningen, människor, kunskap, familjen och kompisarna mer. Sluta dela in oss i vi och dem. Sluta förstöra vår natur, vår framtid. Sluta hata, sluta avsky. Sluta missbruka, sluta blunda.
Vi borde vakna, försöka se klart. Se vår familj, våra vänner. Uppskatta dem. Se vår framtid, vad vi för vidare till den. Vad vi förmedlar till våra barn, till omvärlden. Vad vi köper, vad vi äter.
"These are times of fast foods but slow digestion"
Stanna upp och tänk, vad är det egentligen vi håller på med?
Kårö, älskade sommarstuga
Tänk vad en film på 1 ½ minut kan få en att ändra humör och känsla totalt. Nu sitter jag bara och gråter.
Jag vågade först inte ens kolla på den, jag hade faktiskt glömt bort att jag över huvud taget hade den. Det bara knöt sig i magen när jag fick syn på det. Den fina tomten med det lilla, nedgångna och gulliga huset.
Jag har inte glömt ett grässtrå, en detalj och jag kommer att göra allt för att fortsätta minnas det precis som det är, eller kanske var. Jag försöker tänka på allt, varje dag. Allt för att inte glömma.
Tänk vad något så materiellt som en bit mark och ett hus kan påverka en människa och dess känslor.
Älskade, älskade hus. Inga pengar kommer någonsin kunna ersätta all den saknad jag för alltid kommer att känna.
Jag vågade först inte ens kolla på den, jag hade faktiskt glömt bort att jag över huvud taget hade den. Det bara knöt sig i magen när jag fick syn på det. Den fina tomten med det lilla, nedgångna och gulliga huset.
Jag har inte glömt ett grässtrå, en detalj och jag kommer att göra allt för att fortsätta minnas det precis som det är, eller kanske var. Jag försöker tänka på allt, varje dag. Allt för att inte glömma.
Tänk vad något så materiellt som en bit mark och ett hus kan påverka en människa och dess känslor.
Älskade, älskade hus. Inga pengar kommer någonsin kunna ersätta all den saknad jag för alltid kommer att känna.
Ingen kan köpa livet.
För ett par dagar sedan när jag var på väg till skolan lyssnade jag på ett reportage på radion om en kille vid namn Emil som numera var en så kallad "non consumer", dvs en person som inte shoppar mer än det nödvändiga för att överleva, mestadels mat.
Emil var tidigare en modeintresserad kille som levde som alla andra men ansågs numera som en udda person som inte längre följde de normer samhället för övrigt bygger på. Han trodde på människan och dess godhet och kärlek. Han hade ingen TV då han menade att den ständigt matar oss med hur vi ska vara, se ut, tycka om och framför allt - köpa.
Jag har efter detta funderat mycket på hans tankar. Vår konsumtion är ohållbar i längden men nödvändig enligt politikerna för att hålla ekonomin flytande.
Hur mycket saker har jag egentligen inte som jag inte behöver? Mängder!
Gör dessa materiella ting mig lyckligare i längden? Kan jag känna ett glädjerus eller lyckokänsla över det där halsbandet som jag köpte? Ja, kanske då jag köper det och när jag första gången använder det. Men sedan då? Endast döda och materiella ting utan någon egentlig mening för varken mig som person eller betydelse för vem jag är.
Thomas Di Leva är en klok man. Det mesta kan man köpa men ingen kan köpa livet.
Så sant, ingen kan köpa äkta kärlek. Ingen kan köpa hälsa. Ingen kan köpa livet.
Emil var tidigare en modeintresserad kille som levde som alla andra men ansågs numera som en udda person som inte längre följde de normer samhället för övrigt bygger på. Han trodde på människan och dess godhet och kärlek. Han hade ingen TV då han menade att den ständigt matar oss med hur vi ska vara, se ut, tycka om och framför allt - köpa.
Jag har efter detta funderat mycket på hans tankar. Vår konsumtion är ohållbar i längden men nödvändig enligt politikerna för att hålla ekonomin flytande.
Hur mycket saker har jag egentligen inte som jag inte behöver? Mängder!
Gör dessa materiella ting mig lyckligare i längden? Kan jag känna ett glädjerus eller lyckokänsla över det där halsbandet som jag köpte? Ja, kanske då jag köper det och när jag första gången använder det. Men sedan då? Endast döda och materiella ting utan någon egentlig mening för varken mig som person eller betydelse för vem jag är.
Thomas Di Leva är en klok man. Det mesta kan man köpa men ingen kan köpa livet.
Så sant, ingen kan köpa äkta kärlek. Ingen kan köpa hälsa. Ingen kan köpa livet.
Thomas Di leva - ingen kan köpa livet
Du sitter ensam, surfar efter skatter du vill ha.
Du går och shoppar, söker efter något du kan va
Din tunga suktar efter himmlarna
Din näsa följer alla vindarna.
Det mesta kan man köpa, men ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet
Du vandrar hemmåt i rätt kostym av märket antivåld.
Din klocka tickar, du läser om att månen har blivit såld.
Vad kostar utsikten i fönstret där?
Vem äger luften som vi andas här ?
Det mesta kan man köpa, men ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet
Se mig, hör mig, känn mig, rör mig.
Se mig, hör mig, känn mig, rör mig.
Se mig, hör mig, känn mig, rör mig.
Det mesta kan man köpa, men ingen kan köpa livet.
Ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet
Det mesta kan man köpa, men ingen kan köpa livet.
Ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet
Ingen kan köpa livet.
Vad betyder min störda dröm?
Drömde inatt (läs ca 11.30) att Reinaldo och jag fick barn. Födde en son några dagar innan Alla hjärtans dag men jag fick för mig att han var född den 14/2 eftersom jag blev utskriven från BB då. Jag hade tuppat av vid födseln pga smärtan så jag vaknade upp några dagar senare och blev utskriven. Ungen var enorm för att vara nyfödd så jag hade svårt att amma honom eftersom jag knappt kunde ha honom i min famn. Jag ammade honom i datastolen och det gick inte alls så bra, vet att jag tänkte att jag borde köpa en sån där amningskudde.
Jag tror vi bestämde att han skulle hete Liam men jag glömde bort namnet och sa att han hette Elijah istället.
Då vi blev utskrivna gick jag ner till H&M och skulle köpa lite kläder till Liam/Elijah eftersom vi inte köpt några kläder då han kom lite tidigare än vad vi räknat med. Väl där så visste jag ju inte vad han hade för klädstorlek så jag struntade i det. Han började förresten gråta inne på H&M och då kom jag på att det kunde bero på alla de kläder jag tagit på honom så jag började klä av honom och ja, sisådär 5 lager senare så blev han lugn igen.
Vi gick hem och jag skulle lägga honom i hans säng, men han hade ingen. Han sov i en pappermapp typ. Helt stört. Sa till Reinaldo att vi var tvungna att åka till Linköping och köpa en barnsäng till honom men han kunde inte nästa helg eftersom han jobbade då.
Sen bjöd Reinaldo hem några vi knappt kände och jag blev skit förbannad eftersom vi hade det jättestökigt och inte ens hade ett ombyte till stackars pojken. Sedan hade varken min mamma eller hans pappa träffat honom och då skulle några vi knappt kände komma hem och kladda på mitt barn? Nej skulle inte tro så!
What the fuck liksom?
Jag tror vi bestämde att han skulle hete Liam men jag glömde bort namnet och sa att han hette Elijah istället.
Då vi blev utskrivna gick jag ner till H&M och skulle köpa lite kläder till Liam/Elijah eftersom vi inte köpt några kläder då han kom lite tidigare än vad vi räknat med. Väl där så visste jag ju inte vad han hade för klädstorlek så jag struntade i det. Han började förresten gråta inne på H&M och då kom jag på att det kunde bero på alla de kläder jag tagit på honom så jag började klä av honom och ja, sisådär 5 lager senare så blev han lugn igen.
Vi gick hem och jag skulle lägga honom i hans säng, men han hade ingen. Han sov i en pappermapp typ. Helt stört. Sa till Reinaldo att vi var tvungna att åka till Linköping och köpa en barnsäng till honom men han kunde inte nästa helg eftersom han jobbade då.
Sen bjöd Reinaldo hem några vi knappt kände och jag blev skit förbannad eftersom vi hade det jättestökigt och inte ens hade ett ombyte till stackars pojken. Sedan hade varken min mamma eller hans pappa träffat honom och då skulle några vi knappt kände komma hem och kladda på mitt barn? Nej skulle inte tro så!
What the fuck liksom?
Jag hatar min egna rädsla
Idag har jag vid två tillfällen gråtit så mycket så att jag bara skakat och fått uppstötningar om och om igen. Jag vet faktiskt inte vad som är värst, att ha en sådan förbannad rädsla för något och veta att jag snart ska bli utsatt för den eller bara av att ha en sådan djupt rotad rädsla som förstör och förnedrar mig så otroligt mycket. Jag tror det är svårt för andra som inte har samma problem och jag vet att det är så lätt och säga något i stil med: Äh, det är ju inget farligt. Visst det känns lite men det går ju över jättefort så de där kommer du klara jättebra!
För mig fungerar det inte så, genom att bara skriva detta mår jag dåligt och blir nervös av egentligen bara tanken. Det känns så fruktansvärt patetiskt, omoget och förnedrande att reagera som jag gör - storgråta!
För mig fungerar det inte så, genom att bara skriva detta mår jag dåligt och blir nervös av egentligen bara tanken. Det känns så fruktansvärt patetiskt, omoget och förnedrande att reagera som jag gör - storgråta!
Alldeles lagom viktig
Jag har tänkt på en sak, då man mäter ens viktighet utifrån BMI skalan så kan man vara underviktig, normalviktig, överviktig eller fet. Jag siktar nog på att vara lagom viktig, sådär så att folk kommer ihåg mig men ändå inte går under den dagen jag försvinner. Annars skulle det vara kul att vara superviktig, men det kan man visst inte vara, då blir man bara fet istället. I alla fall enligt BMI. Tänk så mycket de kan räkna ut med hjälp av bara ens vikt!
Just nu är jag tydligen lite för viktig enligt skalan men det ska jag nog se till att ändra på, en vill väl vara normal i ett normaliserat samhälle, dah.
Förresten, jag har sänkt min viktighet med 2. Nu har jag bara lite kvar och det ska tas bort med hjälp av bra mat, aloe vera, promenader och rätt inställning!
Just nu är jag tydligen lite för viktig enligt skalan men det ska jag nog se till att ändra på, en vill väl vara normal i ett normaliserat samhälle, dah.
Förresten, jag har sänkt min viktighet med 2. Nu har jag bara lite kvar och det ska tas bort med hjälp av bra mat, aloe vera, promenader och rätt inställning!
Ta inget för givet
Jag blir ständigt påmind om det. Ta inget för givet.
Vi blir så inrutade och trygga i den tillvaro vi lever i men den kan förändras. Lev nu - som om morgondagen inte gryr. Lev för de ni älskar, för det ni vill åstadkomma med livet.
Jag är mållös. Så mycket sorg på så få dagar, det är väl därför himlen gråter nu.
Vi blir så inrutade och trygga i den tillvaro vi lever i men den kan förändras. Lev nu - som om morgondagen inte gryr. Lev för de ni älskar, för det ni vill åstadkomma med livet.
Jag är mållös. Så mycket sorg på så få dagar, det är väl därför himlen gråter nu.
2010-11-30
Jag hatar min kropp.
Nu syftar jag dock inte på dess utseende utan på dess funktioner och motarbetning.
När kan jag få må bra?
Nu syftar jag dock inte på dess utseende utan på dess funktioner och motarbetning.
När kan jag få må bra?
En tanke
Kommer hamburgare ursprungligen från Hamburg och odlades aubergine från början av aboriginerna?
Hustankar
Har fastnat i hemnet.se:s fantasilika tankar om hus.
Jag slutade efter att ha gått igenom 10 sidor med lägenheter, hus och torp i Västerviksområdet och övergick istället till Stockholmsområdet. Jag maxade sökningen lite och valde lägenheter/hus FRÅN fyra miljoner och uppåt och herre jösses säger jag bara!
Det var en av dem, en super-super-super-super fräsch trea! Men en sak slog mig, skulle jag egentligen vilja bo där? Den visade en jättesnygg festvåning för fräscha drinkar med Stockholms innefolk, men gör en hemmakväll framför TV:N - vad har den för potential då?
Jag slutade efter att ha gått igenom 10 sidor med lägenheter, hus och torp i Västerviksområdet och övergick istället till Stockholmsområdet. Jag maxade sökningen lite och valde lägenheter/hus FRÅN fyra miljoner och uppåt och herre jösses säger jag bara!
Det var en av dem, en super-super-super-super fräsch trea! Men en sak slog mig, skulle jag egentligen vilja bo där? Den visade en jättesnygg festvåning för fräscha drinkar med Stockholms innefolk, men gör en hemmakväll framför TV:N - vad har den för potential då?
Vill bara skrika lite...
... men jag gör ingenting istället. Eller jo, jag grät lite förut när Reinaldo kom hem - det var först då jag vågade eftersom jag inte var själv.
Jag HATAR det här.
Men nu, efter en hel dag, 250 kr och 4 tabletter senare kan jag bara konstatera en sak - värk är verkligen inte min sak!
Nu ska jag ta tag i frågorna som ska vara besvarade tills imorgon. Inte kunnat gjort ett smack idag. Eller jo, jag har legat på mage i sängen och pratat i telefonen och läst lite. Kul dag. Verkligen.
Jag HATAR det här.
Men nu, efter en hel dag, 250 kr och 4 tabletter senare kan jag bara konstatera en sak - värk är verkligen inte min sak!
Nu ska jag ta tag i frågorna som ska vara besvarade tills imorgon. Inte kunnat gjort ett smack idag. Eller jo, jag har legat på mage i sängen och pratat i telefonen och läst lite. Kul dag. Verkligen.
Blondinbella
Jag kom på något sätt in på Blondinbellas fan-sida på facebook nyss och kollade igenom lite bilder. Någon som slog mig var; shit vad hon har förändrats!
Sedan kollade jag lite mer noga på bilderna och fick syn på en till sak, vart är hennes tuttar på skolfotot i 9an!? Dem var verkligen minimala om man jämför med visningsbilden hon har nu!
Så, jag är inte speciellt insatt i bloggvärldens alla skönhetsoperationer and so on, men visst måste hon ha gjort något med dem?
Blondinbellas skolfoto i 9an
Blondinbellas profilbild på fan-sidan
Sedan kollade jag lite mer noga på bilderna och fick syn på en till sak, vart är hennes tuttar på skolfotot i 9an!? Dem var verkligen minimala om man jämför med visningsbilden hon har nu!
Så, jag är inte speciellt insatt i bloggvärldens alla skönhetsoperationer and so on, men visst måste hon ha gjort något med dem?
Blondinbellas skolfoto i 9an
Blondinbellas profilbild på fan-sidan
Pensionsärstecken
Det är nu offentligt, jag ger mig!
Jag har många gånger hört att jag beter mig som en pensionär.
Nu kan jag för första gången erkänna att ja, jag är nog en innerst inne!
1. Jag spionerar i titthålet i ytterdörren ibland. Jag spionerar även på pensionärerna i huset mitt emot
2. Jag löser korsord, även om jag är världssämst på det!
3. Jag tröst-bakar och lagar mat
4. Jag tvingar i min pojkvän mer mat än vad jag själv äter
5. Jag har raggsockar på mig eftersom det inte är bra att frysa om fötterna
6. Jag tittar IGENOM ratten när jag kör bil, nästan i alla fall
7. Jag sover lika länge som Gertrud, 89 år, sjukpensionär på äldreboende
8. Jag klagar på utvecklingen
9. Jag klagar även på dagens ungdom, för dem var absolut inte som mig när jag var i den åldern!
10. Jag har nästan ständigt ont i ryggen och nacken
11. Jag gillar att plocka svamp (dock räknas det ju inte helt då pensionärer säkert tycker om att plocka svamp, men då dem hittar en kan dem inte böja sig ner för att plocka den)
12. Jag framkallar bilder istället för att bara ha dem på datorn
13. Jag litar inte på det där påfundet med att handla över nätet, jag vill ju se, klämma och titta på det jag ska köpa, INNAN jag köper det (gav dock efter med datorn då Elgiganten gick i konkurs)
14. Jag pratar med kassörskorna på Hemköp
15. Jag äter havregrynsgröt
Jag har många gånger hört att jag beter mig som en pensionär.
Nu kan jag för första gången erkänna att ja, jag är nog en innerst inne!
1. Jag spionerar i titthålet i ytterdörren ibland. Jag spionerar även på pensionärerna i huset mitt emot
2. Jag löser korsord, även om jag är världssämst på det!
3. Jag tröst-bakar och lagar mat
4. Jag tvingar i min pojkvän mer mat än vad jag själv äter
5. Jag har raggsockar på mig eftersom det inte är bra att frysa om fötterna
6. Jag tittar IGENOM ratten när jag kör bil, nästan i alla fall
7. Jag sover lika länge som Gertrud, 89 år, sjukpensionär på äldreboende
8. Jag klagar på utvecklingen
9. Jag klagar även på dagens ungdom, för dem var absolut inte som mig när jag var i den åldern!
10. Jag har nästan ständigt ont i ryggen och nacken
11. Jag gillar att plocka svamp (dock räknas det ju inte helt då pensionärer säkert tycker om att plocka svamp, men då dem hittar en kan dem inte böja sig ner för att plocka den)
12. Jag framkallar bilder istället för att bara ha dem på datorn
13. Jag litar inte på det där påfundet med att handla över nätet, jag vill ju se, klämma och titta på det jag ska köpa, INNAN jag köper det (gav dock efter med datorn då Elgiganten gick i konkurs)
14. Jag pratar med kassörskorna på Hemköp
15. Jag äter havregrynsgröt
Nattens tankar
Min kropp är bra rolig. Imorse när jag vaknade så hade jag jätteont i högra halsmandeln. Det sitter kvar fortfarande och jag kan inte gäspa eftersom det gör så ont. Jag kan däremot prata som vanligt, vilket är mindre roligt för Rei.
Nu under kvällen har jag fått ont i örat med, det högra.
Vad är nästa sak? Ont i halva magen kanske?
Nu under kvällen har jag fått ont i örat med, det högra.
Vad är nästa sak? Ont i halva magen kanske?
En kvällsfundering
Jag har tänkt på en sak.
Malmö-skytten beskrivs som en man på 20-40 år.
Hur vet dem att det är en man? Det var ju tidigare ingen som ens sett denne skytt. Eller?
Och hur kan man veta att det är en person i den åldern? Ser man det på skoavtrycken kanske?
Malmö-skytten beskrivs som en man på 20-40 år.
Hur vet dem att det är en man? Det var ju tidigare ingen som ens sett denne skytt. Eller?
Och hur kan man veta att det är en person i den åldern? Ser man det på skoavtrycken kanske?
Burned with desire
Om jag bara tänker så, är jag en dålig människa då?
2010-10-18
Har ytterligare en sådan där dag då jag bara tänker, och sover.
Hoppas min kropp och psyke återgår till sitt normala snart så jag får lite energi!
Tanken just nu är hur mitt liv skulle vara om jag träffade Edward i Twilight, haha. Hur skulle det kännas? Skulle jag ens vilja ligga och mysa med honom på kvällarna när han är iskall och stenhård? Well, jag kan väl bara säga att I bet something else is hard at him to! Haha
Synd att jag inte är kille eller bisexuell annars för Alice är ju så fruktansvärt söt annars!
Synd även att Carlisle är upptagen och gift, för han ser way much better ut än Edward - tuff sanning va?
Har fått min bok Vetenskapsteori för nybörjare nu med så jag tänkte väl sätta igång och läsa lite nu!
Mer uppdatering kommer nog senare när jag tröttnat på att plugga..
Hoppas min kropp och psyke återgår till sitt normala snart så jag får lite energi!
Tanken just nu är hur mitt liv skulle vara om jag träffade Edward i Twilight, haha. Hur skulle det kännas? Skulle jag ens vilja ligga och mysa med honom på kvällarna när han är iskall och stenhård? Well, jag kan väl bara säga att I bet something else is hard at him to! Haha
Synd att jag inte är kille eller bisexuell annars för Alice är ju så fruktansvärt söt annars!
Synd även att Carlisle är upptagen och gift, för han ser way much better ut än Edward - tuff sanning va?
Har fått min bok Vetenskapsteori för nybörjare nu med så jag tänkte väl sätta igång och läsa lite nu!
Mer uppdatering kommer nog senare när jag tröttnat på att plugga..
