Åldersnoja och gråa hår

Något som slog mig precis nyligen är hur fort tiden går. Mina småbröder har helt plötsligt blivit stora, jag menar två av dom börjar på gymnasiet till hösten! Jag förstår inte hur det kan gå så fort. För bara ett tag sedan gick David på Skogshaga och lekte med dinosaurier och kunde inte simma.
Om det fortsätter såhär så är väl alla tre gråhåriga om några år och jag pensionär. Svär att jag kommer sitta där då med lårbensfrakturer, permanentat hår och gammelmormors klänningar och tänka: vafan gjorde jag med mitt liv egentligen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0