Sarah

Nu har jag skaffat mig en ny blogg - en som fler än två personer vet om. Här tänkte jag skriva om alla mina tankar som jag vill att fler ska få ta del av. Kommer troligt skriva en del nu i början med tanke på att jag bara kunnat skriva vissa saker i den förra som jag fortfarande kommer använda.

Idag borde jag egentligen plugga men varför ska jag göra det nu när det känns som att allt kvittar? Det känns verkligen som om ingenting spelar någon roll. Ingenting som har med skolan att göra. Jag vet att jag kommer in i dessa svackor ibland men jag vet också hur förbannad jag blir på mig själv då jag inte gör något åt det.

Jag är i alla fall peppad inför helgen som kommer innehålla en del festande. En av de få saker som verkligen får mig ur min vanliga bana. Känns som om allt som kan rubba min tillvaro och göra den lite bättre är välkommet.
Förra helgen blev annorlunda på både ett bra och dåligt sätt. Kanske det bra var att jag verkligen öppnade ögonen igen för hur ruttet Västervik verkligen är. Eller staden i sig är väl som vilken stad som helst men med alla ruttna människor som går omkring och fräter på en tar väldigt mycket.
Vem ger någon rätt att skratta åt någon annan som han/hon inte har en blekaste jävla aning om? Jag förstår inte saken i att hela tiden försöka få någon annan att må dåligt för att själv förstå hur bra man är. Speciellt inte då man går sista året på gymnasiet.
Tiden läker alla sår - in my ass!
Ingen ska behöva tänka så för att stå ut med sin vardag för det är nu vi formas, det är denna tid som avgör mycket av vår framtid, hur den kommer se ut och hur man kommer se på sig själv.
Behöver nog egentligen komma ut och tänka på annat just nu men Psykosocialt arbete väntar i väskan, kanske ska ta upp och bläddra lite inför provet (som lär gå åt helvete ) imorgon.

"Det är först när du mist något som du förstår hur mycket det verkligen betydde"